gahh

Fan ibland känns det verkligen som man inte räker till...Jag vill åstakomma massor hjälpa andra unga flickor som sitter i skiten. Jag försöker iallaflla dra mitt strå till staken har fått bra flyt på min föreläsning idag. Kan jag bara inspirera en av åskådarna eller kasnke hjälpa någon så skulle jag bli nöjd, alla år i sjukdomen behöver ju inte vara helt bortkastad så jag gör något bra av det nu. Lite osäkert bara om föreläsningen blir bra...får göra ett försök iallfall och se om jag klarar detta eller inte.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0