Jag behöver en fetsmäll

Varför har jag ingen inspiration och motivation?? Det finns så mycket jag skulle vilja göra men jag hittar ingen ork att sätta igång med något.Vet inte om det handlar om att jag inte riktigt har något tydligt mål...det är en jätte jobbig känsla och det får mig att känna mig dålg och lat. Vilket kan vara det väsra som finns för mig. Jag vill inte vara en oambitiös soffpotatis som bara glider runt. Jag vill göra något av mitt li,. jag vill ha projekt och jag jag vill skapa. Jag vet inte hur jag ska vända på det här....eller det kanske handlar mer om hur jag ska börja tro på mig själv och peppa mig igen.

Drömmar

Jag har sett livet från båda sidor nu,
från upp och ner och ändå ser jag bara livsillusioner
och nu minns jag jag förstår inte livet, inte det minsta.

Småprat

Jag är så otroligt lyckligt lottad. Hur mycket skit och problem jag ens dras med så skulle jag aldrig byta ut den jag är. Visst kan jag hata mig själv, ha nedlåtande tankar om mig själv när jag tittar mig i spegeln på morgonen stående bara i undekläder, hata det jag ser.För Ibland kan jag säga till mig skälv "gu va snygg jag är" känna mig vacker.  Visst mår jag dåligt vissa dagar, hoppades att mitt liv skulle se anurlunda ut. Att jag skulle klara av saker bättre, vara duktigare. Jag har den här pressen att alltid prestera, alltid vara bäst och framför allt att andra ska tycka att "jag är någon" Jag vill bara känna att jag duger.

Men jag har själv byggt mig stark och det är jag otroligt glad och stolt över. Sedan har jag så mycket som många inte har och det uppskattar jag. Jag har styrka runt mig när jag själv är svag ja har kärlek och jag har vännskap. Det måste vara de viktigas emna kan ha och det är jag så otroligt glad för. Vad vorre jag utan alla männsikor som jag älskar? små saker stärker mig tex som att vakna upp brevid honom på morgonen eller klara av att plugga matte i timmar göra en god måltid och njuta av den. Mitt tips är att njuta va de saker man har,låt dig bli stärkt av dem för då klara du så mycket mer.

God morgon

Jag vet att jag är mycket starkare än förr jag vet att jag har människor runt  mig som tycker om mig. Jag känner att allt är anorlunda oc det känns hlet underbart. Jag får svåra stunder ibland och senaste dagrana har varit svra men skillnaden nu från då är att jag inte ger efter. Jag hanterad ångesten mycket bättre.
Nu på morgonen, så tänkte jag på hur det såg ut för ett år sedan. Jag var helt förstörd på morgonen ångest så det ekade i huvudet. Bara att tänka på hur det var får mig att må illa. Det avskräkte mig måste jag säga, Nu kämpar jag på för idag ska bli bra.
Jag tror det blir så här i tillfrsiknandet. Bara så ni är bereeda på det. Allt går inte smärtfrit rakt upp. Man får baksmällar och mår skit vissa dgar eller stunder. Men det förvinner man kan hantera det. För jag vte vad livet har att erbjuda mig och jag tackar gärna ja till det. Inte till det sjuka livet.

ge mig frisk luft

vet inte varför jag sitter och skakar och känenr hur tårarna är på väg....svårt att andas jävla panikångest, måste ta en promenad me pappa ikväll orkar inte sitta i det här huset...

Fuck off

Fannn vad jag hatar den här jävla tjock ångsesten, kan den inte bara försvinna?? varför har jag börjar kolla kalorier på maten igen?! fan jag blir rädd orkar inte. den kväver mig känns som jag ska spricka vill skrika springa, fly...släpper jäveln mig aldrig? hemsk kväll, hemsk dag...ensam igen i det här jävla mörkret. Skäms för vilka små fusk jag gjort så jävla patetisk jag är som en liten chockaldbit eller en cm kaka kan göra skilland?? jo enligt jävulen....
förlåt kanske skrämmer någon,  men ibland blir kvällarna bara så här jobbiga....så jag behöver få skrika av migpå något sätt.
varför kan jag inte vara bättre, duktigare, starkare?. Lite mer som jag önskar att jag var

That's me

So unimpressed, but so in awe
Such a saint, but such a whore
So self-aware, so full of shit
So indecisive, so adamant
I'm contemplating, thinkin' about thinkin'
It's overrated, just get another drink
So rock 'n' roll, so corporate suit
So damn ugly, so damn cute
So well-trained, so animal
So need your love, so fuck you all
I'm not scared of dying, I just don't want to
If I stop lying, I'll just disappoint you

Nattspöken

Jag drömmer så konstiga saker nu för tiden, offta handlar det faktist om verkligheten, allt jag känner och det jag är rädd för, det jag känner ångest för. Fast det är så klart förhöjt. Offta är de rätt obehagliga och jobbiga tur att de bara är drömmar då! de speglar dock min verklighet en anning. Säger inte att mitt liv är dåligt och hemskt! tvärt om så mår jag bra, visst går allt inte som en dans och jag får kämpa varje dag. Jag har bekymer det kan jag inte sticka under stolen med. Men jag kan ärligt säga  att mina bekymer blivit betydligt minrde och mer hanterbara nu när jag mår tio gånger bättre och är tusen gånger mer nöjd med mig själv. dvs nu när jag faktist gått upp väldigt mycket i vikt och anorexin inte kör med mig riktigt hur den vill.
plus att jag har dig mr f! <3

Svältdum

Haha du fattar inte hur dum du ser ut, när du sitter där och räknar kalorier, mätter din överarm. Tror att du går upp i vikt för att du tar en glass med två mer kalorier. Inte klarar av att äta smör på mackan. Varför gör du allt de här?varför är du isolerad? rädd? olycklig? hatar dig själv? gråter varje dag? för att vara smal...hum tycker det låter väldigt skumt och korkat...men visst välj de livet om du vill. Jag tog mig ur de värsta och jag mår så jävla bra av det! Jag fattar inte vad ja gjort me mig själv. Du fattar inte vad du missar, Bara så du vet.

Jag vet inte vad du tänker göra, men jag ångrar allt jag inte gjorde coh sa när ja va så sjuk och borta.  Du fattar inte hur de är att känna kärlek, ge kärlek. Skratta, göra knäpp, dumma, roliga saker. Uppleva världen. Det ska jag iallfall göra. Om du tycker jag är dum i huvudet så får du göra det, de skiter jag fullständigt i. För jag har prövat på båda världarna nu.

Inget liv utan...

ohh vad ja känner frustrationen och suget...allt jag behöver är en scen, spotlight och en text så ska ge er magi.


Mår inte bra av de här...känner mig färglös och tom

Höstluft

Jag behöver rensa, få en nystart. Skulle vilja ta bort allt de gammla och in me massa nytt. Känner att jag behöver det. Vill inte ha minnen av de förflutna. Räker med de jag har i mig själv och i mina minnen.  De kommer ju aldrig att försvinna. Hösten för mig har nog aldrig riktigt varit deppig ser det mest som en nystart en chans att börja om och göra saker och ting bättre. Luften är fräch och jag får massa inspiration. Behöver bara reda upp mig själv först.  Så vad kan man göra för att bli ny? allt som går välkommnas!


Sudda bort din sura min....

Tror att jag kan hantera jobba känslor och ångest lite bättre än förr. Lite beror nog på medicinen men jag kan nog intala mig själv bra saker och peppa mig själv. Tala mig själv till ett förnuftigt tillstånd. För när jag väll får ångest och känner att allt blir så där svart kan jag inte lysnna eller täka på något annat, jag blir helt uppslukad.  Ingen bra dag i dag, kännde att tårarna var påväg i dag på bussen, de va länge sen ja kännde dem. Har ingen konkret förklaring till varför de blev så.  Försöker rycka upp mig anstränger mig för att inte fall aner i det där svarta hålet, ville baar ställa in allt idag och ligga hemma men så blir det nog inte, Jag får inte låta det gå överstyr igen jag måste ha kontrolen för jag mår faktist tio gånger bättre än för några måndar sen.  Känner mig starkare och bättre.

Nått med de här huset också, hatar att vara här. Inget med de här stället känns bra väggarna skriker ångest. Varit med om så mycket skit här i ångestväg. Så de blir ju lixom inte bättre av att sitta här ensam och räkna matte...men ska försöka ta mig på konserten ikväll, hoppas jag orkar. Har ju sett framemot den så länge. Kanske känns bättre då.

Når inte enda fram

Jag blir utskriven från scä om ca tre veckor...Uttskriven efter ca 4 år. Jag har tagit studenet, och kompliterar nu bara det jag missade, jag har just fått ett extra jobb och ska börja på körskola.

låter ju sofft men ärligt talat är jag skit rädd och orolig. Jag har inte tillräkligt att göra för att jag inte ska bli rastlös och ångestfylld. Jag föröker göra upp ett scehma för att plugga de dagarna jag inte är i skolan. Har bara haft två jobbpass än så länge, det jag skulle haft imorgon blev inställd. Jag vet inte kanske e paranoid... men har en dålig magkännsla när de kommer till jobbet. Vet inte hur jag ska få hålla på med teater igen, klarar mig inte utan det. Livet kanske inte leker just nu, hatar att vara så ensam på dagarna. Saknar mina vänner som flygit åt andra håll...Det kanske inte är som jag vill eller önskar, måste hålla ut kanske vänder bara jag inte deppar ihop igen nu. Jag känner att de smyger sig på ibland... vilket gör mig väldigt ledsen. Hatar att känna att det jag gör och har inte räker eller duger.

Vara eller inte vara...

Tillbacka till vardagen nu, skola och jobb. Blir mest jobb och plugg med andra ord, plugg till skolan och körskolan, körskolan ska dock bara bli kul. Märker iallfall hur tradigt och inpirationslöst min vardag blir när jag inte får spela teater. Känner verkligen att de är nått i mitt liv som saknas. Jag behöver verkligen den där stunden i veckan då jag bara få försvinna en stund ifrån verkligeheten och göra det som jag älskar mest av allt. Men vet inte om de blir nått med det, vilket skrämmer mig. Det går verkligen inte att leva utan scenen, jag kommer gå i bitar...


Jag lurar mig själv igen, försöker ta den enkla vägen antar jag. Jag vet ju att det är det här jag vill mest av allt. Har jag vekligen tappat så mycket glöd och drömmar att jag slutar kämpa för det här? Eller så har jag bara slutat tro att jag klarar det.

Det bubblar

Jag måste öva på det här med att visa kännslor, inte van efter så många år av att hålla tillbacka allt. Men jag ska våga visa att när jag blir sur blir jag sur, eller arg eller ledsen el besviken, våga säga det!  de är också bara de jag älskar som jag vågar visa kännslor för, sån är jag blyg och osäker på mig själv. Känner att det alltid är jag som gör fel, jag som borde säga förlåt, det är mig det är fel på. Men så är inte fallet, de ska jag bevisa för mig själv! För jag är stark.
RSS 2.0