Har friserat fram lite attityd
Det jag bestämt mig för att gå igenom nu ångrar jag flera gånger om dagen, ångesten fyller hella kroppen hella huvudet och alla mina tankar,men jag tänkker banne mig inte ge efter den här gången,jag gråter jag skriker jag är livrädd. Det känns hella tiden som att jag inte ska orka,när jag känner så tänker jag på allt jag har att vinna ,allt jag håller på att förlora om jag ger vika. Att hela tiden upptatera sig själv om varför man gör det här är super viktigt. jag måste göra det flera gånger om dagen. Innan jag ska äta när jag äter efter jag äter och flera gånger där imellan. Det är nått helt nytt för mig och jag kanske inte är super bra på det än men jag blir bättre och bättre ,det lönar sig i allfall. Jag har haft en enormt jobbig dag känt mig tjock äklig och en enorm rädsla för att ha gått upp nu över helgen,hur ska jag då orka i morgon? hur kan jag komma tilbaka dit och ha gåt upp? jag kan ju inte vara tjockast där,tänk på att du ska äta kanke änu mer imrogon fast du gått upp under helgen tänk på näringsdrycken...jag ser hella tiden dom där tankarna men jag jobbar på hur jag ska mildra tankarna hur jag ska hitta moargument som lindrar.Jag kan inte ta bort dem men jag kan ha andra tankar som väger tyngre som är bättre och som jag är stark nog att följa.
detta hjälper mig:
jag ska bli självständig
jag ska kunna skratta igen
jag ska ta studenten med mina vänner
jag ska orka ha realtioner
jag ska må bra med mig själv
jag ska ta körkort
jag ska kunna resa
jag ska kunna spela teater igen
jag ska sluta skjuta upp saker
jag ska visa att det inte behöver ta flera år av mitt liv för att bli frisk de ska som få se!
Att mina lår känns tjocka är det viktigare att få dem kännas smal och då missa att ta studenten att bli ensam och isolerad eller?
btw min nya frisyr blev super snygg :)
makeover
God morgon.. Jag hoppas så mycket på i dag,sett framemot lördag jag o mamma ska på stan jag ska få klippa mig för jag lyckades gå upp lite och sen ska vi fika och kanske köpa några nya kläder. Undrar var vi ska fika, kanske på sturekatten, mysigt ställe.. hur som helst så hoppas jag att jag kan få njuta i dag, slappna av lite och slippa tänka på alla jävla kg jag ska gå upp. Jag vill verkligen få en nystart på måndag ska jag komma tillbacka fräch o full med posetiv enegi. men frågan är bara hur jag ska klara det, har sån otrolig ångest just nu. Tror att jag ska sticka väg flera kg under helgen, fast jag vet att det är omöjligt!! hur svårt kan de va att få in?! bara för att jag dricker näringsdrycker nu också så sticker jag inte i väg jag äter inte mera än vad jag gör på vardagen..gahh de är bara anorexin som försöker trycka ner mig.För den vill att jag ska ta chansen på helgen att svälta mig själv, kanske gå ner bara några gram till på måndag så jag får känna mig smalast..bullshit jag lyssnar inte på dig längre och jag tror att du faktist börjar inse det...
Med en rädlsa för framtiden tar jag ett steg
Jag tror jag visat för alla och för mig själv i dag att jag kan omvandla snack och önskningar till handling. Att det håller på att gå åt rätt håll. Det känns så konstigt och anurlunda,jag känner mig rädd och allt känns omväldigande. Nu ska alt man pratat och önskat slå in, jag ska kämpa mot något som jag byggt upp så länge, ett 1000 bitars pussel som man byggt och sedan ska rivas. Jag är så himmla livrädd! jag har en enorm ångest den är konstant där men konstigt nog står jag ändå upp och fortsätter. Jag är överaskad själv,känns som att jag inte kommer hålla hella vägen när jag tänker på allt jag måste utstå,men det är bara en kännsla! jag ska stå ut, jag är så envis den här gången. Det va tillochmed svårt att skriva den meningen. Ångesten och rädslan för det som kommer är så stark,jag är starkare... Jag ska vissa dom vem som kan bli frisk snabast. Jag ska sticka ut på rätt sätt och imponera. Människor ska bli imponerade och se upp till vad jag åstakomit. Ingen ser upp till en som springer ifrån sina problem...orka hella vägen nu du måste du har inget val. Du vill inte sitta där om fem år, det lovar jag dig.
Det finns så mycket annat här i livet det vet du också.
Jag vill släppa ut fågeln ur buren nu
Jag ser mitt mål jag känner min motivation jag har allt att vinna,varje dag ska jag påmina mig själv om vad jag ska göra, vad jag ska tänka.Så fort de onda tankarna och räddslorna kommer ska jag slå bort dom presis som jag jobbat de senaste dagarna. Att vara där och inte i skolan har inte hjälp mig att gå upp men det är först nu jag börjar fatta, nu jag förstår hur jag ska tänka. Men jag är så ******** rädd!
hur ska jag stå ut att gå upp i vikt hur ska jag stå ut med att bli tjockast hur ska jag stå ut att se de andra bli smalare hur ska jag stå ut men ångesten hur ska jag behålla motivationen hur ska jag klaar att bara fokusera på mig själv och sluta jämföra mig
tänk om jag sticket i väg massa i vikt tänk om jag inte blir lyckligare tänk om jag blir ensamare räddare olyckligare fast normalviktigt och en nobody tänk om jag tycker lika illa om mig själv som förut
onda tankar vinns alltid där de kommer ta lång tid innan de försvinner. Det kommer alltid sussa i mitt huvud 100 gånger om dagen och jag kommer gråta skrika känna mig världelös, rädd och misslyckad.Jag kommer känna obehag vilja lämmna min kropp fylld av ångest.Jag kommer titta ner på mina tjocka lår och känna panik.
Men jag vill ju till det där målet,det är dit jag ska,jag har bestämt mig för att komma dit och då ska jag dit så är det bara.jag komer ångra mig tusen gånger jag kommer att hålla på att backa tusen gånger men det är till målet jag ska och då kan inget stopa mig, förstå det.
Såg solen i stockholm i dag
Alla kommer vi fram till en vändpunkt någon gång, en punkt där vi måste bestämma oss,snälla hjälp miig att behåla det jag håller på att bygga upp,jag måste nå mitt mål. Jag delar upp mitt mål i flera små delmål så blir det lättare hoppas jag. I dag har det pratats mycket om vikten av att ha ett mål vikten av att kunna stänga av allt annat och bara fokusera på det man ska uppnå. Alla har vi en vinnarskalle nånstans där inne. Min håller på att gro och den ska växa det lovar jag! Den här gången ger jag inte upp,jag vill det här jag vill inte leva som jag gör längre , Samtidigt är jag så otroligt rädd och orolig mycket handlar om skolan men det får komma sen,bara jag når mit mål...så när jag tvekar och håller på att falla påmin mig då, påmin mig om allt jag har att vinna på det här
Förhoppningar och regnbågar
Möte idag..möte om hur jag ska göra,
hur vill du göra? hur fan vill jag göra!? men snälla människa bestäm dig någon gång, prata inte en massa skit som du ändå inte kan leva upp till. Sluta göra människor besvikna, männsikor som faktist bryr sig om dig och vill dig väl. Jag vet inte om jag är helt med på det som ska hända just nu ,är jag med på den här förvandligen? fann varför ska de vara så svårt att bestäma sig för att vara med, vad är det värsta som kan hända egentligen? Den frågan måste du ställa dig själv varje morgon om det här ska lyckas, vad är det du egentligen vill? är det värt att vara som du är nu, priset som du måste betala är väldigt högt och helt onödigt hemskt och fel det vet du.. det vet du! snälla förlj med på det här nu,bara följ med vinden som du får hjälp av... tänk efter vad vill du egnetligen?
God morgon...
Ny ätit frukost/fm mellis halv dl närningsdryck och är skit nervös.ingen bra nervositet dock inte alls..halv ett ska jag ha ett svar, ett svar om min framtid. Jag sitter och väger olika saker mot varandra och jag kommer fram till samma svar hella tiden. Ändå är det så himmla svårt att fatta att det är det rätta att göra. Min sjuka hjärna vill något annat den drar,men jag vet bättre eller hur! jag tänker inte dras till den sjuka sidan, jag vill fara fri fri som en fågel kunna flyga vart jag vill utan något som hindrar mig, bara dras med me vinden...
ja då vet du vad du måste göra...
På det sjätte smäller det
sissta dagen att bestäma sig nu...ska jag göra det? ska jag släppa taget jag är så himmla rädd och jag vet inte hur jag ska göra, eller vet jag kanske det? Jag känner mig förvirrad och osäker,men så känns det vell alltid när man ska göra en helomvänding i sitt liv? Det är nu det gäller nu det smäller, eller vad säger man..gahh hjälp
Tror att det hänt något i dag
Jag har verkligen åkt fram och tilbaka i dag, men mest av allt har jag tagit många kloka beslut och gjort framsteg..kan man verklgen tro detta? joo jag har börjat tänka om! de har jag visserligen smått bröjat göra för flera veckor sedan men i dag har jag i allfall omvanlat snack och tankar till handligen.
vem kan tro att en cappuccino och små godis kan göra så stor skillnad
Förvirring och sterss på hög nivå
De är konstigt hur man kan tappa bort sig själv,jag som altid hängde med. Nu sitter jag här hemma ingen skola inga läxor som jag gör, stressen bara blixtrar genom kroppen, jag var ju alltid på topp. Vet inte när jag kommer att vara bered på att börja skolan som vanligt igen ohh jag är så förvirrad! hur ska de gå? jag som ligger efter som fan! ska jag fortsätta på måndag? tänk om jag gått upp nu när jag vart hemma kan ja fortsätta då? ohh varför känns allt så jävla komplicerat.. jag vill bara känna harmoni i kroppen igen ,känna igen mig själv kunna arbeta i skolan.. jag måste kämpa för det! jag måste bestäma mig nu, inget
mera "jag gör det i morgon" fan vad man kan bli besviken på sig själv.
ursäkta detta röriga inlägg men jag får ingen ordning på tankarna alls
ge mig känslor
Jag tror ingen förstår hur känslokall man har blivit, jag blir nästan aödrig berörd av något annat än min egen sorg vilket känns förjävligt, jag vill bara att folk omkring mig ska förstå varför jag beter mig som jag gör inland.sjukdomen har tagit mina kännslor och mitt engagemang, jag känner och tänker mat och vikt. Förut kunde jag vara instat, egnagerad, berörd och reflektera mycket om saker jag läst och hört nu vill jag inget längre, Jag känner mig rastlös men jag har ingen lust till något, någon som känner igen sig? är det bara jag som känner så?
var tog gamla jag vägen? saker som sägs bara åker in i det ena örat och ut genom det andra ,jag läste en dag om anorexi och i mitten av texten stod det obendlad anorexi leder till döden, jag kännde ingenting inte räddsla eller något liknande. jag läste om och om igen för att försöka känna att det kom in men det gick inte.. skumt som bara den..
aja nu ska jag käka mellis tända lite ljus och se på förkväll
För drömmare som mig
Sitter hemma fast med ångest och en enorm rastlöshet i kroppen. En enorm längtan tycks jag känna med, en längtan om ett liv, snälla ge mig mitt liv tillbaka.. ibland ser jag hur livet bara glider längre och längre i från mig för att "det" har ett för stakt grepp om mig, men samtidigt har jag altid set framför mig ett liv som fri så jag vet att de kan gå även om det känns hopplöst. Jag drömmer mycket, det har jag alltid gjort hella mitt liv, drömmar om framtiden om hur jag skulle vija ha mitt liv. nu drömmer jag bara om att bli fri, allt annat känns som bortblåst..jag lever mera i nuet nu än vad jag någonsin gjort samtidigt inte .men jag kämpar ju som ett djur bara för att överleva dagen. tankar om vad som ska hända i morgon eller om en månad är för stort och går inte att tänka på.
det som strå i vägen för mig nu för att jag ska släpa anorexin är att jag är så rädd för att gå upp innan jag ska tillbaba på måndag.. men snälla det är bara änu en ursäkt för anorexian, ett sätt för den att hålla mig fast änu en vecka, jag måste börja tänka anurlunda och sluta skjuta upp det hella tiden. börja tänka på framtiden
!!!!!!
Märker när ja läser hur jag vill att det ska låta så jävla bra och fint jag känner mig fan inte fin o bra jag käner mig som ett åskmoln!! nu kommer det jag verkligen känner fram.. fan ta ätstörningar! jag vill ha den här kroppen! jag vill inte bli som förut jag vill vara nån ny nån som folk lägger ögonen på eller vad är det som lockar så jävla mycket vart kommer kickarna i från?? jag måste bryta upp ska lyssna på nått fräkt och känna hur jag slukas av min egen frustration och ilska! fan vrf fattar ingen och vrf fattar inte jag?
bryr mig inte om vad folk tycker!.. visst
En fågel i bur sjunger sällan
tänkte kanske försöka ...en chans till orka blogga? aja sitter här iallafall nu en vecka från scä, hur ska detta gå? jag vill så himmla mycket för min skull, för famijens skull vrf ska det vara så jävla svårt? Jag har all motivation i världen jag har allt att vinna det enda jag behöver är att byta ut min kropp som jag har nu mot lycka? ohh vrf detta val? allt man kämpar för och så hlet plötsligt ska man släppa allt och kämpa emot. Jag måste klara det denna vecka, hoppas ni läser detta för jag vet inte hur jag ska få ut alla kännslor och utryck som finns i kroppen så mycket som måste ut. allt en enda soppa...allt jag skriver en enda soppa..men det får vara så för det är så jag känner inuti..sitter och lyssnar på petter "logiskt" det är så logiskt alla fattar utom du.. alla verkar fatta utom jag..jag vill den här veckan jag vill visa att jag kan. Bara att sista stenen ska trilla ner, snälla gör det nån jävla gång! snart har jag bränt allla broar...jag har allt men jag ser det inte, jag tar inte emot det. En underbar skola vänner pojkvänn alla är så underbara och snälla mot mig men det kan jag inte ta emot! vrf? "den" har ett grepp om mig och den ska fan släppa mig snart! snart! fågeln ska snart släppas fri, men hur?
