Jag
Det är sommar solen skinner, folk har lite kläder, äter glass, umgås med vänner, skrattar och njuter..själv gör jag ingenting av det, det är så jävla sorligt...eller jo glass äter jag till mellis men jag njuter inte av livet inte alls..jag är världens mest ensam person jag har ingen. Så känns det och så är det..alla vänner har flygit till nått varmt soligt land eller umgås med andra, folk som är normala. Jag är rastlös, känner mig som ett djur i bur..en tiger som bara vandar fram och tillbaka vid galret och stirrar ut. En fågel i bur som inte kan sträka ut vingarna. jag känner mig misslyckad och världelös och de kännslorna och tankarna uppslukar hella mig just nu..men jag slutar inte äta jag drar inte ner på maten för faann om inte jag klárar det den här gången så gör jag aldrig det. Jag tänker inte låta anorexin vinna, aldrig!
måste bara säga tack till alla fina kommerntarer det betyder jätte mycket :) kämpa på alla där ute!
